Den personal som arbetar med Spelarföreningen har en mängd skilda kompetenser. Alla har samma syfte, att hjälpa Spelarföreningens medlemmar. Peter Martinsson, tidigare elitspelare och elitdomare, kan nyttjas på många olika sätt. Främst hanterar Peter välmåendefrågor i rollen som idrottspsykolog och KBT-terapeut, men han är mer än ”bara en lyssnare”.
– Jag har med mina kontakter och mitt nätverk möjligheten att hjälpa någon som mår dåligt även med praktiska saker. Det kan vara kopplat till att hitta studiemöjligheter, eftersom jag har en roll på Malmö Universitet, jobbmöjligheter eller annan relevant hjälp.
I Sverige talar man ofta om stigmat kring ”psykisk ohälsa”.
I Danmark, och den beskrivningen lutar sig Spelarföreningen hellre mot, pratar man om ”psykisk sundhet”.
– Det är nämligen samma sak, men med två skilda ingångspunkter, säger Martinsson.
Stigmat runt mentalt välmående finns fortfarande kvar, även om den inom elitidrotten blivit en allt viktigare och mer erkänd del som måste vårdas. Kärnfrågan kan för spelare som söker sig till Martinsson vara av vitt skild karaktär.
– Inget ämne är egentligen för litet, för ångest kan vara triggat av både stort som smått. En del hör av sig till mig när de är i slutet av karriären och behöver guidning – och då finns jag där som ett professionellt bollplank.
– Andra hör även av sig gällande sitt mående. Det kan handla om den sociala situationen i laget, relationer med tränare och en del har livskriser där olyckor och livshotande sjukdomar är inblandat. En del är raka i sin kommunikation, andra har svårare att öppna upp sig och vet kanske inte alltid själva varför man mår dåligt. Det finns ju en kultur inom elitfotbollen där man förväntas bita ihop.
Till och från öppnar elitidrottare upp officiellt om att pressen blir för mycket.
Martinsson tar Mikkel Hansen som exempel, världens främste handbollsspelare. Efter VM-guldet i Sverige i januari valde han att ta en paus på grund av utbrändhet. Hansen möttes enbart av acceptens och välönskningar, vilket han inte var helt beredd på.
– Det spelar ingen roll vem man är eller hur man är, det är någonting som kan hända alla och jag ser tydliga tendenser på att fler mår dåligt av ökad belastning. Man ska kombinera och prestera inom både sin idrott och sitt jobb eller vid sina studier.
Ett ord som uppkommer ofta är ”prestationsångest”. Det har tidigare gömts undan, men blir alltmer accepterat att prata om och jobba kring.
– Prestationsångest är något jag jobbar med hos spelare i samtliga serier. Det kan handla om att man efter en skada inte är lika given i laget, överkompenserar och i samband med det uppkommer det ångest. Ibland blir man utsatt och rädd och hamnar i en slags mental brygga. Jag tror att de flesta varit med om det någon gång i sin karriär.
– Andra kan höra av sig med exempelvis hjärnskakningsproblematik och upplever att man är ensam. I stället har man utan att vara helt kurant ”bitit ihop”, gått till jobbet och i stället för resultat fått ökad ångest och i vissa fall depression. Där kan jag finnas som hjälp, både som idrottspsykolog eller som en brygga mellan spelarföreningen och någon annan instans som kan ge experthjälp.
En del elitklubbar har personer i verksamheten som arbetar med mental hälsa. Andra hänvisar till den offentliga eller privata vården, som kan vara både dyr och svårtillgänglig.
– Hos Spelarföreningen är tröskeln väldigt låg för att få hjälp. Det kan vara ett telefonsamtal bort. Jag har naturligtvis total tystnadsplikt och får professionell handledning av legitimerad psykolog, poängterar Martinsson.
För spelarföreningens medlemmar är det enkelt att boka en tid. Det sker digitalt.
– Vårt mål är att få spelare tillbaka till planen så länge som möjligt och kanske rentav förlänga den. Vi kan även vara en brygga ut i livet när livet efter fotbollen tar vid. Spelarföreningen kan vara hjälp med övergången då, bland annat med hjälp av mentorer. Med det sagt finns det mycket som vi kan hjälpa till med – så alla medlemmar är varmt välkomna att kontakta oss, avslutar Peter Martinsson.