Arbetsgivaralliansen står fast vid att inte acceptera Spelarföreningen som facklig representant för damfotbollsspelarna. De vill fortsatt tvinga motparten att teckna nytt kollektivavtal genom Unionen.
Arbetsgivaralliansen (AA) och Spelarföreningen hade ett möte den 9 mars. Den 14 mars återkom AA med hur de vill gå vidare och det visade sig att ingenting har förändrats sedan parterna senast möttes. AA menar att de vill förhandla, men är tydliga med att det inte är med Spelarföreningen utan med Unionen. Situationen är fortfarande låst. Spelarnas frustration växer och de understryker att de inte kommer ändra sig när det gäller att Spelarföreningen är deras förhandlingspart. Spelarna kommer heller inte att acceptera försämrade villkor. AA:s position innebär i praktiken att man begår förhandlingsvägran i strid med MBL. Detta ligger inte i linje med den svenska modellen och om det krävs är Spelarföreningen beredd att ta ärendet vidare till domstol.
EFD, som sade upp kollektivavtalet i december, innan ett nytt fanns på plats, vädjar till spelarna att avvakta med strejk och påminner spelarna om hur en sådan åtgärd skulle påverkar klubbarna negativt. Spelarna värdesätter ligan och damfotbollen högt, därför tar de inget beslut om varsel att strejka i samband med seriepremiären. De hoppas fortfarande att det går att hitta en lösning. Strejk är fortfarande ett alternativ som kan bli aktuellt.
Spelarna ger dock EFD och deras representant ännu en chans att sätta sig vid förhandlingsbordet. Med Spelarföreningen som sin representant. Spelarna vill och har hela tiden varit öppna för förhandling. Men tålamodet tryter.
Spelarföreningen har skrivit kollektivavtal för damspelarnas räkning sedan 2008. Nu är det upp till EFD att följa den svenska modellen och fotbollens internationella överenskommelser. De överenskommelser som fastställer att Spelarföreningen har all rätt att företräda spelarna i förhandlingar.