2012 var herrspelarna nära en strejk, villkoren vid exempelvis sjukskrivning på grund av skada var mycket sämre och man fick mer eller mindre luta sig helt mot Försäkringskassans ersättning. Inte heller hade spelarna någon tjänstepension. Men kampvilja, solidaritet och stenhårda förhandlingar gav till slut resultat.
Spelarföreningens ordförande Anders Jemail och generalsekreterare Magnus Erlingmark var med i kampen 2012 och minns väl alla timmars strid om att få till ett nytt kollektivavtal för Allsvenskan och Superettan. Parterna som var inblandade den gången, SEF och Spelarföreningen, stängde in sig i Arbetsgivaralliansens gamla lokaler tillsammans med medlare och representanter från både Arbetsgivaralliansen och Unionen. Under två veckors tid trappades en två år lång konflikt upp efter att Spelarföreningen till slut inte sett någon annan utväg än att varsla om strejk.
– Vi hade spelarna nära oss och de var med oss hela vägen. Det var extremt segt, huvudgrejen var att vi ville ha garantier vid skada för medlemmarna, vi ville täppa till alla hål som fanns i det befintliga avtalet.
Spelarna gick samman och krävde att klubbarna skulle ersätta hela lönen vid skada, det ville ha avtalspension i linje med andra yrkesgrupper och hade ishockeyns avtal som underlag.
– Det var några märkliga dagar, till slut satt vi i olika rum och medlarna fick springa fram och tillbaka för att försöka medla mellan parterna. Under åren efter det har det inte hänt så mycket, skyddet har gradvis förbättrats men vi är inte riktigt framme där vi vill vara. Jag tror att det avtalet vi skrev för damerna när vi förhandlade om nytt kollektivavtal för dem härom året kommer att bli en stor draghjälp även för herrarna framöver, säger Anders Jemail, ordförande i Spelarföreningen.
Är spelarna lika kampvilliga nu som de var då?
– Jag upplever att det är lite svårare på herrsidan idag. Då, 2012 hade spelarna det mycket sämre när det kommer till ett tryggt avtal. Idag har de nog det lite för bra överlag. Nu finns det enstaka spelare som faller mellan stolarna som troligen är mer angelägna. Men som sagt, damsidans lösning tror vi även kommer att hjälpa herrsidan framöver.
En annan punkt som var på tapeten för 13 år sedan var att det inte gjordes någon skillnad mellan en elitidrottare och den vanliga kontorsarbetaren i Försäkringskassans regler, trots att skaderisken är betydligt större för en fotbollsspelare. Detta är fortfarande ett stort problem, exempelvis risken att man blir utförsäkrad om man får följdskador och därmed blir man utan ersättning helt och hållet. Det finns många skräckexempel där spelare som skadat sig inte fått en krona från vare sig Försäkringskassan eller klubben. Detta kämpar Spelarföreningen i stort sett dagligen för att förändra. Rätten till avtalspensionen var också en stor seger i sig. För Aftonbladet berättade nuvarande MFF-tränaren Henrik Rydström i samband med hoten om strejk 2012:
– Det som jag har tjänat in under mina år, den lön jag haft, har ju Kalmar inte avsatt någon pension på. Det är ju rätt många år av ditt yrkesliv som du tappar där.